Eira sover "äntligen" efter två och en halv timmes bus. Skönt för mig som har försökt skriva på projektarbetet. Gav upp tillslut och ägnade henne min fulla uppmärksamhet.

Lyssnar på musik som ger mig den rätta känslan för att skriva. Har kommit till en av de svårare delarna av boken nu. Känns svårt att skriva om något i detalj som jag knappt klarade av att leva igenom. Men jag behöver skriva den här boken, jag gör det för min egen skull.