"När jag var liten lyste himlen alltid blå.."

Den låten är väldigt speciell för mig. Det är intressant att skriva en självbiografi. Jag gräver så djupt att jag lär mig massa saker om mig själv på vägen. Saker som jag aldrig lagt märke till förut. Jag inser varför jag är den personen jag är och varför jag reagerarsom jag gör på vissa saker. Okej, det kan vara jobbigt men det är riktigt kul också. Jag skriver för glatta livet, det finns så mycket att skriva om men jag måste begränsa mig så vissa delar plockar jag bort. Jag kan knappt vänta tills boken är klar. När boken är klar, kommer jag dessutom att vara klar med den delen av mitt liv.

Ååh,, jahaja. De ringde just från vårdcentralen. Jag har INTE urinvägsinfektion. BRA! Men vad är det då som gör att jag har små-feber (fortfarande)??? Läskigt..


Kommentarer
Postat av: Pappa

Hej gumman!



När jag var liten lyste himlen alltid blå.

Minns alla sommarlov å va jag kände då.

doften av havet, röda smultron på en äng.

Å när vi lekte i ett stilla sommarregn.



Älskar dig, Emma o Oscar

Å saknar er så.....(De e något jag e säker på).

Varma kramar från Pappa.

2010-10-16 @ 01:31:28

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0