Jag hade aldrig klarat det utan dig, älskade godispåse.

Skriver och skriver och skriver och skriver. Tre kapitel har jag skrivit idag. Jag MÅSTE bli klar med historien idag. Imorgon ska jag finjustera hela boken och på tisdag ska den sättas ihop i indesign tillsammans med fram- och baksidan. Tänk att jag har skrivit en riktig bok.

Har bara lite kvar nu. Någon månad. Jag har kvar att skriva om det värsta i hela historien. Om Alice. Huvva. Men jag måste komma ihåg, jag måste minnas hur det kändes för att kunna skriva så bra som möjligt.

Visst var hon fin? Min Alice. Hon och Eira är ganska lika varandra. Enda skillnaden är att Eira är frisk som en nötkärna.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0