Things doesn't always end the way you want them to.

Vaknade för en timme sedan och förväntade mig en mysig lördag tillsammans med Robin och hundarna. Fem minuter senare ringer en mobil. Någon som vill komma och kolla på skotern. Så nu sitter vi här själva igen, jag och mina trogna vänner hundarna, och vet inte när vi ser honom nästa gång. Han ska hem till sina föräldrar och hämta diverse tillbehör och sen fixa en sak på skotern och sen vänta på att gubben ska komma osv osv osv. Blir visst en förhäxad-dag för mig.

För övrigt är det inte bara jag som blir deprimerad när Robin är borta hela tiden (jobb jobb jobb). Eira är helt otröstligt förtvivlad..


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0