Choklad.

Ingenting går som jag vill. Är precis som att jag går mot strömmen i allt jag gör. Omslaget till boken tjorvas och går inte skicka till tryckeriet. Eira ska ut varje kvart utan att egentligen behöva. Lovet känns alldeles för långt bort. Mina bikinisar har kommit, hem till Bureå medan jag befinner mig i stan. Morgondagen känns allt annat än välkomnande.

Choklad, som sagt.